Skå Bygdegårdsförening bildades 1951, året innan man slog ihop de fyra socknarna på Svartsjölandet till Färingsö kommun. Då hade man stora visioner - skola, idrottsplats, festplats och en rejäl bygdegård medstor samlingssal, diskuterades i de planerna.

Skå festplats kunde tas i bruk 1955, och en bygdegård var klar 1966, bägge uppförda med stora arbetsinsatser av bygdegårdsföreningens medlemmar. Idrottsplatsen kom till 1961, men då vid Svanängen, och det var ett kommunalt bygge.

Redan 1977 hyrde Skå IK hela bygdegården på långtidskontrakt och den blev då Skå IKs klubbkåk. En ”klubbhusstyrelse” skötte om driften och tog också hand om den uthyrning som enligt bygdegårdsstadgarna måste vara möjlig.

Samgående
Några år in på tjuguhundratalet började Skå tycka att kostnaden inte stod i proportion till nyttan och ett samgående mellan de två föreningarna diskuterades. Syftet skulle vara att skapa en gemensam, effektiv organisation som kunde tillföra positiva effekter för hela vår bygd och blåsa nytt liv i bygdegårdsverksamheten. En gemensam kommitté tillsattes och man utarbetade en plan med stadgeförslag för en gemensamförening.

Vid sina årsmöten 2009 beslutade både Skå Bygdegårdsförening och Skå IK att genomföra ett samgående. Formaliteterna ordnades nu i våras och för bygdegårdsverksamheten bildade man en sektion inom Skå IK, som numera heter Skå Idrottsklubb och Bygdegård. Till bygdegårdens sektionsstyrelse valdes Lars-Erik Eriksson, Bert Eriksson, Kjell Eriksson, C-G Ericson och Pelle Sundström. Styrelsens första uppgift är att kartlägga nuläget och föreslå framtidsplaner.

Omfattande renovering
Kraven på sådana allmänna samlingslokaler som bygdegårdar har skärpts sedan 1960-talet vad gäller tillgänglighet och allmän standard. Därtill har tidens tand gnagt på den nuvarande byggnaden så det i dag föreligger ett stort behov av en omfattande renovering. Men kostnaden för att rusta upp nuvarande byggnad till dagens standardkrav torde vara ungefär lika stor som att bygga en ny bygdegård. Eftersom det inte finns så många bra samlingslokaler på Färingsösidan ochinte heller i övriga kommunen, bedömer vi behovet av en fräsch bygdegård vara väl motiverat. Men, för att ekonomiskt klara ett sådant nybygge fordras att vi får statsbidrag och det i sin tur förutsätter också att vi får kommunalt stöd.

Sektionsstyrelsen anser att festplatsen vara så pass intressant i det här området nära Stockholm att det bör finnas förutsättningar att ha den kvar, dock med förändringar och upprustning. I Ekerö kommuns planer ingår att låta förtäta bebyggelsen inom södra Färingsö. Kommunen äger mark intill bygdegårdsfastigheten som i framtiden kan komma i åtanke för att avsättas till bebyggelse. Den nya bygdegården måste kunna passa in och stå i samklang med de kommunala idéerna.

Narturlig samlingspunkt!
Sektionsstyrelsen har just börjat komma igång med sitt uppdrag. Vi har förhoppningar om att uppliva en del av de ursprungliga visionerna och hitta bra lösningar för en effektiv användning av bygdegårdsfastigheten. Vi vill att bygdegården åter ska bli den naturliga samlingspunkten för folket!
Lars-Erik Eriksson